Erotomani

Stället som för många var den enda anledningen att komma ut på lördagkvällen är numera ett minne blott. Kahlids Kebab betydde något för alla i den lilla staden, som kallades Dal då den varken fanns på kartan eller hade något riktigt namn. I Dal som är en halv km2 stort bor i snitt 6 invånare per km2. Förutom Kahlid själv så bor även Göran Törn och Kahlids bror Sven i Dal. Varje kväll kl 18.43 samlades de tre vapendragarna för att äta en kebab med smör och för att diskutera dagens händelser. Det kunde låta såhär:

Khalid: Såg ni dedär i tidningen om hunden

Sven: Jo

Göran Törn: Jo

Kahlid: Helt överkörd

Sven: Jo

Göran Törn: Jo

Detta är bara ett av det 1000-tals exempel på varma, trevliga konversationer som skett på Kahlids kebab i det kalla vintermörkret.

Ibland kom det folk från en grannkommun till Kahlid på kvällarna, det var oftast Torbjörn och hans hund Styrbjörn som förgyllde stämningen med lite nyheter från andra delar av världen. En gång så hade det dött en tant i Torbörn och Styrbjörns kommun, då hade de fyra herrarna och Styrbjörn en tyst minut och ofrade varsin klick smör till gudarna på altaret i "Törns kyrka och kapitalförvaltning"

Men nu... har Kahlid gått i konkurs... inga disskusioner i vintermörkret...ingen kebab med smör... Dessutom har Styrbjörn gått bort i en tragisk Skördetröskolycka... Livet är inte rättvist!

Stället som för många var den enda anledningen att komma ut på lördagkvällen är numera ett minne blott. Kahlids Kebab betydde något för alla i den lilla staden, som kallades Dal då den varken fanns på kartan eller hade något riktigt namn. I Dal som är en halv km2 stort bor i snitt 6 invånare per km2. Förutom Kahlid själv så bor även Göran Törn och Kahlids bror Sven i Dal. Varje kväll kl 18.43 samlades de tre vapendragarna för att äta en kebab med smör och för att diskutera dagens händelser. Det kunde låta såhär:

Khalid: Såg ni dedär i tidningen om hunden

Sven: Jo

Göran Törn: Jo

Kahlid: Helt överkörd

Sven: Jo

Göran Törn: Jo

Detta är bara ett av det 1000-tals exempel på varma, trevliga konversationer som skett på Kahlids kebab i det kalla vintermörkret.

Ibland kom det folk från en grannkommun till Kahlid på kvällarna, det var oftast Torbjörn och hans hund Styrbjörn som förgyllde stämningen med lite nyheter från andra delar av världen. En gång så hade det dött en tant i Torbörn och Styrbjörns kommun, då hade de fyra herrarna och Styrbjörn en tyst minut och ofrade varsin klick smör till gudarna på altaret i "Törns kyrka och kapitalförvaltning"

Men nu... har Kahlid gått i konkurs... inga disskusioner i vintermörkret...ingen kebab med smör... Dessutom har Styrbjörn gått bort i en tragisk Skördetröskolycka... Livet är inte rättvist!